Bakom jublet: Den osynliga kampen för säker luft i din arena
När 15 000 åskådare reser sig samtidigt och arenans väggar vibrerar av jubel, när ljusriggarna sveper över publikhavet och ljudet från scenen fyller varje vrå, då har arenachefen levererat den upplevelse som alla kommit för. Men samtidigt pågår en helt annan match i de utrymmen publiken aldrig ser. I lastintag, servicegångar, omklädningsrum och tekniska utrymmen under marknivå arbetar personal i miljöer där en osynlig och luktfri gas kan samlas i farliga halter. Radon – en radioaktiv gas från marken – tränger in genom sprickor i betongen och kan utgöra en allvarlig hälsorisk om den inte hanteras.
Som ansvarig för en stor evenemangsarena bär du ansvaret för säkerheten i hela byggnadsverket, inte bara för publiken på läktaren utan för varje servicetekniker, vakt och lokalvårdare som tillbringar sina arbetsdagar i de mest utsatta delarna av fastigheten. Den goda nyheten är att radon går att hantera effektivt, även i komplexa byggnadsverk som arenor. Den här artikeln guidar dig genom hela processen: från strategisk mätning och analys av radonhalter, via rätt val av åtgärder för olika zoner, till praktisk implementering som inte stoppar evenemangsflödet. Vi visar hur du kan kombinera mätteknik, tekniska lösningar och smart planering för att säkerställa frisk luft överallt – utan driftstopp.
Varför arenor är en unik miljö för radon
Radon är en naturligt förekommande radioaktiv gas som bildas när uran i berg och jord sönderfaller. Gasen stiger från marken och söker sig in i byggnader genom minsta spricka i grunden, genom rörgenomföringar och där betongplattor möter källarväggar. I en vanlig villa handlar det om relativt begränsade ytor och ofta enklare ventilationssystem. Men i en stor arena förändras förutsättningarna dramatiskt. Här ligger enorma betongytor direkt mot mark, komplexa HVAC-system skapar tryckförhållanden som kan variera kraftigt mellan olika zoner, och verksamheten pågår under dygnet runt med växlande belastning på ventilationen.
Det tekniska systemet i en modern arena är designat för att hantera tusentals besökare samtidigt, vilket innebär kraftfulla ventilationsfläktar och luftbehandlingsaggregat. När dessa system drar in stora luftmängder kan de skapa undertryck i byggnaden, särskilt i källarplan och serviceutrymmen. Detta undertryck fungerar som en pump som aktivt suger markluft – och därmed radon – in genom grunden. Samtidigt är många arenor byggda på platser med god geologi för stora lastkapaciteter, vilket ibland sammanfaller med berggrund som innehåller högre uranhalter. Dessa utmaningar visar varför det är avgörande att förstå de osynliga riskerna i arenaluft, där radon bara är en av flera faktorer att hantera.
I en arena finns vissa zoner som är särskilt utsatta för radoninträngning. Genom att identifiera dessa kan du prioritera både mätningar och eventuella åtgärder:
- Lastintag och serviceportar – Ofta halvt under mark med stora öppningar mot grunden och direkt kontakt med omkringliggande jord.
- Servicegångar och teknikkorridorer – Löper genom byggnaden under marknivå, ofta med äldre eller kompromissad tätning.
- Omklädningsrum och pausutrymmen för personal – Här tillbringar anställda stora delar av arbetsdagen, vilket gör dem särskilt viktiga ur arbetsmiljösynpunkt.
- Förråd, arkiv och tekniska rum – Ofta dåligt ventilerade och belägna i källarplanet där radonhalterna kan byggas upp över tid.
- Ishall- eller arenarummet självt – Om ventilationen är otillräcklig eller felbalanserad kan även huvudarenan påverkas, särskilt vid tomgång mellan event.
Personalens arbetsmiljö är juridiskt lika viktig som publikens säkerhet, och de anställda tillbringar mycket mer tid i de mest utsatta områdena än vad någon besökare gör. Radonhalten i en arena är därför inte bara en teknisk byggnadsfråga utan en central del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Mäta är att veta – så kartlägger du radonet
Den första och viktigaste åtgärden är alltid att mäta. Utan kunskap om de faktiska radonhalterna i olika delar av arenan kan du varken bedöma risknivån eller välja rätt åtgärder. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens riktlinjer ska mätningar genomföras under eldningssäsongen, det vill säga mellan den 1 oktober och 30 april, för att få ett representativt årsmedelvärde. Under denna period har byggnaden normalt sett högre undertryck på grund av temperaturskillnader och fönster och dörrar hålls stängda, vilket ger sämre luftväxling och därmed högre radonhalter än under sommarmånaderna.
Det finns två huvudsakliga mätmetoder som komplettera varandra väl. Spårfilm är en passiv långtidsmätning där en dosa placeras ut under minst två månader och registrerar radondotterprodukternas spår. Denna metod ger ett stabilt medelvärde och är relativt billig, vilket gör det möjligt att mäta på många platser samtidigt. För arenor med komplex drift kan dock kontinuerliga mätare vara ett värdefullt komplement. Dessa elektroniska instrument registrerar radonhalten timme för timme och gör det möjligt att se hur halten varierar beroende på när ventilationssystemet körs, när stora event pågår eller när arenan står tom. På så sätt kan du koppla ihop radonvariationer med specifika driftförhållanden och få en djupare förståelse för var problemen uppstår.
För att få en fullständig kartläggning behöver du dela in arenan i olika zoner och placera mätare strategiskt. Följ dessa steg för en strukturerad mätplan:
- Identifiera representativa mätpunkter – Placera mätare i varje typ av utrymme: publikytor, personalutrymmen, omklädningsrum, förråd, servicegångar och tekniska rum. Undvik att placera mätare nära ytterdörrar, fönster eller ventilationsdon där luften är mer påverkad av tillfälliga förhållanden.
- Dokumentera förutsättningarna – Notera exakt var mätarna sitter, vilken typ av rum det är, ventilationsförhållanden och om utrymmet ligger under marknivå. Detta underlättar tolkningen och är nödvändigt för uppföljning.
- Säkerställ ostörd mätning – Se till att dosorna inte flyttas eller förstörs under mätperioden. Informera berörd personal om vad som pågår och varför det är viktigt.
- Använd ackrediterad mätning – Välj ett laboratorium som är ackrediterat av Swedac för radonmätning i inomhusluft. Detta säkerställer att resultaten håller kvalitet och är juridiskt giltiga.
- Tolka resultaten i relation till referensnivån – För arbetsplatser gäller en referensnivå på 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. Om halterna överstiger denna nivå ska åtgärder vidtas. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar dock 100 Bq/m³, och många arbetsgivare väljer att agera redan vid lägre halter för att minimera långsiktig hälsorisk.
När resultaten kommer tillbaka är det viktigt att förstå vad siffrorna innebär i praktiken. En radonhalt på 200 Bq/m³ eller högre kräver att du som arbetsgivare agerar för att skydda personalens hälsa. Vid mycket höga halter kan det även finnas krav på att rapportera exponeringen till Strålsäkerhetsmyndigheten. Resultaten från mätningarna ger dig också underlag för att prioritera var åtgärder behövs mest och vilken typ av lösning som är lämplig för varje zon.
Hitta rätt åtgärd för varje unik zon
När du vet var radonproblemen finns kan du välja rätt åtgärd för varje situation. Det finns ingen universallösning som passar alla arenor eller alla typer av utrymmen. Istället handlar det om att kombinera tekniker på ett sätt som är effektivt, kostnadseffektivt och anpassat till byggnadens konstruktion och verksamhetens behov. De vanligaste metoderna för radonsanering i stora fastigheter är radonsug (även kallat sub-slab depressurization), förbättrad eller styrd ventilation, tätning av inträngningsvägar och trycksättning av byggnaden. Var och en av dessa tekniker har sina styrkor och begränsningar.
Radonsug innebär att man skapar ett undertryck under betongplattan eller i fyllnadsmaterialet genom att dra bort markluft med hjälp av en fläkt. Systemet består av ett eller flera sugpunkter under plattan, rör som leder gasen uppåt och en fläkt som kontinuerligt håller undertrycket. Metoden är mycket effektiv när problemet är markradon som tränger in genom grunden, och kan ofta sänka halterna med 80-99 procent. För arenor med stora källarytor och tung betongkonstruktion är detta ofta den mest robusta lösningen. Att anlita experter som kan utforma rätt system är avgörande, eftersom en professionellt utförd radonsanering säkerställer att problemet åtgärdas vid källan utan att skapa nya problem med luftkvalitet eller energiförbrukning.
Förbättrad ventilation är en annan vanlig metod, särskilt i utrymmen där radonhalterna är måttligt förhöjda och där det finns möjlighet att öka luftomsättningen. Genom att tillföra mer friskluft eller balansera ventilationssystemet kan man späda ut radongasen. Detta kräver dock ofta betydande luftmängder för att ge tillräcklig effekt, vilket kan innebära högre energikostnader och risk för drag eller buller om inte systemet är väl utformat. Styrd ventilation, där luftflöden och tryckförhållanden regleras mellan olika zoner, kan vara ett smart komplement till radonsug i arenor med flera våningsplan. Tätning av sprickor och genomföringar i betongen är alltid en god grundåtgärd som minskar inträngningen, men räcker sällan ensam vid höga radonhalter eftersom det är praktiskt omöjligt att täta en stor betongplatta fullständigt. Trycksättning av byggnaden, där man medvetet skapar ett litet övertryck inomhus så att markluft inte sugs in, kan fungera i vissafall men kräver noggrann dimensionering för att inte påverka driftsäkerheten i andra system.
| Metod | Effektivitet | Kostnad | Bäst för |
|---|---|---|---|
| Radonsug (sub-slab depressurization) | Mycket hög (80-99%) | Medel till hög | Markradon, stora källarytor, höga halter |
| Förbättrad ventilation | Medel (40-70%) | Medel | Måttliga halter, befintligt ventilationssystem |
| Tätning av sprickor | Låg till medel (20-50%) | Låg | Kompletterande åtgärd, nya byggnader |
| Trycksättning av byggnaden | Medel (50-80%) | Medel | Specifika zoner, flexibla system |
I praktiken är det ofta en kombination av flera åtgärder som ger bäst resultat. Exempelvis kan man installera radonsug i de mest utsatta källarzonerna, förbättra ventilationen i omklädningsrum och serviceutrymmen, samt täta kända inträngningsvägar vid rörgenomföringar och fogar. Genom att arbeta systematiskt och följa upp med nya mätningar efter genomförda åtgärder kan du säkerställa att lösningen fungerar i praktiken. Det är också viktigt att tänka på drift och underhåll. Ett radonsugsystem kräver att fläkten går kontinuerligt och att funktionen kontrolleras regelbundet, medan ett förbättrat ventilationssystem behöver balanseras och filtreras för att inte skapa andra problem med inomhusmiljön.
Checklista för arenachefen – ditt ansvar steg för steg
Som ansvarig för en arena med anställd personal har du ett tydligt arbetsmiljöansvar när det gäller radon. Strålsäkerhetsmyndigheten och Arbetsmiljöverket ställer krav på att du som arbetsgivare ska bedöma risker, vidta åtgärder vid behov och rapportera när radonhalterna överstiger referensnivån. För att strukturera arbetet och säkerställa att inget faller mellan stolarna kan du följa denna steg-för-steg-checklista, anpassad för arenors komplexa verksamhet.
- Riskkartering och mätplan – Börja med att identifiera vilka utrymmen som är mest utsatta baserat på byggnadens konstruktion och var personal tillbringar mest tid. Upprätta en mätplan som täcker alla relevanta zoner och engagera ett ackrediterat mätföretag. Planera mätningen under eldningssäsongen för att få representativa resultat. Dokumentera var mätarna placeras och vilka förutsättningar som gäller för varje mätpunkt.
- Upphandling av expertkompetens – När mätresultaten visar förhöjda halter är det dags att ta in offerter från certifierade radonsaneringsentreprenörer. Granska deras referenser från tidigare storskaliga projekt, kontrollera att de har rätt försäkringar och att de förstår de särskilda utmaningarna med en arena i drift. Be om detaljerade beskrivningar av föreslagna åtgärder, tidsplan och hur arbetet ska genomföras med minimal störning av pågående verksamhet.
- Implementeringsplan i samråd med entreprenör – Planera saneringsarbetet noga tillsammans med den valda entreprenören. Identifiera perioder med lägre evenemangsbelastning då mer omfattande arbeten kan genomföras, och se till att kritiska delar som fläktinstallationer kan färdigställas mellan event. Koordinera med övrig fastighetsdrift och informera berörd personal om när och var arbeten kommer att pågå.
- Kommunikation med berörda – Informera all berörd personal om mätresultaten, vilka åtgärder som planeras och varför de är nödvändiga. Transparens skapar förtroende och gör det lättare att genomföra nödvändiga förändringar i driften. Se till att skyddsombud och fackliga företrädare är delaktiga i processen.
- Uppföljning och rapportering – Efter att åtgärderna är genomförda ska en ny radonmätning genomföras för att verifiera att halterna har sjunkit tillräckligt. Om halterna trots åtgärder fortfarande överstiger referensnivån på 200 Bq/m³ kan det finnas krav på att rapportera exponeringen till Strålsäkerhetsmyndigheten. Dokumentera hela processen och se till att uppgifterna finns tillgängliga för både arbetsmiljöverket vid eventuell inspektion och för framtida underhållsplanering.
Som arbetsgivare har du ett tydligt ansvar, och på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida finns detaljerad information om radon på arbetsplatser, inklusive vägledning om när rapportering krävs och hur du ska hantera situationer med förhöjda halter. Myndighetens e-tjänst gör det enkelt att göra nödvändiga anmälningar om radonexponeringen överstiger gränsvärdena. Det är också viktigt att komma ihåg att ansvaret inte upphör efter genomförda åtgärder. Radonsystem kräver regelbunden kontroll av att fläktar fungerar och att undertrycket upprätthålls, och vid större ombyggnader eller förändringar i ventilationssystemet kan nya mätningar behövas för att säkerställa att balansen inte har rubbats.
Säkra luften och stärk arenaupplevelsen
Att hantera radon i en arena är inte en isolerad teknisk utmaning, utan en integrerad del av ansvaret att skapa en säker och hälsosam miljö för alla som arbetar i och besöker anläggningen. Genom att vara proaktiv – att mäta innan problem uppstår, att agera snabbt när halter överstiger referensnivån och att välja rätt kombination av åtgärder för just din byggnad – investerar du i personalens långsiktiga hälsa, i publikens trygghet och i arenans rykte som en professionellt driven anläggning. Radon är en osynlig risk, men med rätt kunskap och planering blir den hanterbar. De kostnader som en väl genomförd sanering innebär är en investering som betalar sig mångfalt genom minskad sjukfrånvaro, förbättrad arbetsmiljö och eliminerande av framtida kostsamma akutåtgärder.
Huvudbudskapet är enkelt: Med rätt kunskap, rätt mätteknik och rätt samarbetspartners kan radonsanering genomföras effektivt utan att stoppa evenemangsverksamheten. Många arenachefer skjuter upp åtgärder av rädsla för driftstopp eller omfattande rivningsarbeten, men modern saneringsteknik gör det möjligt att installera radonsugsystem och balansera ventilation etappvis, i samklang med arenans ordinarie drift. Ta första steget idag genom att planera en radonmätning under kommande eldningssäsong. Få kontroll över den osynliga miljön så att du kan fokusera på det du gör bäst: att leverera oförglömliga upplevelser för tusentals besökare, med vetskapen om att både publik och personal andas frisk och säker luft. Din roll som arenachef innebär att balansera många faktorer samtidigt, men få investeringar är så grundläggande för alla som vistas i byggnaden som att säkerställa god luftkvalitet – varje dag, varje event, varje andetag.
